säkrare farleder

Geodata ger säkrare sjöfart

Fartygen som trafikerar Sveriges hamnar blir allt större. Det innebär att konsekvenserna av eventuella olyckor också blir större. Sjöfartsverket kontrollerar därför farledernas dimensioner och gör dem större om det behövs.

I farledsprojektens olika faser är tillgången till geodata av stor betydelse för att beslut om åtgärder ska vara så kostnadseffektiva som möjligt och samtidigt vara skonsamma för miljön. Genom att kombinera olika typer av geodata går det lätt att visualisera för berörda parter vad som ska hända i ett farledsprojekt och att belysa nyttan med det arbete som ska genomföras. Medborgaren får möjlighet att framföra sina åsikter samtidigt som hela processen effektiviseras.

Uppgraderingen av hamnar och farleder innebär att risken för olyckor minskar och att kapaciteten ökar – något som förbättrar Sveriges konkurrenskraft.

Geodata som används i exemplet:

Vem äger fastigheten?

Fysiska och enskilda personer i nära anslutning till farleden har rätt att delta i farledsprocessen. Med hjälp av Fastighetskartan blir det lättare att hitta och informera dem.

Hur ser farledsnära landområden ut?

Terrängkartan, Höjddata, Höjdkurvor, Marktäckedata, Vegetationsdata, Ortofoto är viktiga källor för analyser som bullermätningar och beslut om lämpliga tipp-platser samt för utsättning av diverse sjösäkerhetsanordningar på land.

Finns det skredrisk?

I fall där terräng och marktyper är skredkänsliga innehåller MSB:s karteringar värdefull information för att beräkna om nya fartygstyper kan öka skredrisken.

Finns andra samhällsintressen i området? 

Samråd med andra myndigheter sker redan i ett tidigt stadium av farledsprocessen för att eliminera risken för konflikt med andra samhällsintressen. Naturvårdsverkets datamängder ger en tydlig bild av sådana intressen.

Hur påverkas djur- och växtliv? 

Hänsyn tas i alla farledsprocesser till natur- och djurlivsmiljöer. Information om olika miljötyper ingår i analyser för beslut om farleders utbredning.

Finns det skyddade vrak?

Fornsök; fasta fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar som är kända och registrerade.

Att kulturhistoriska lämningar både på havsbotten och på land samt vrak inte skadas under farledens utbyggnad undersöks med hjälp av bland andra Riksantikvikarieämbetets geodata.

Hur ser sjöbotten ut?

Grundvatten, Jordarter, Marina sedimentprover, Miljöövervakning marina sediment.

Analyser/simuleringar av hur bottensediment påverkas av fartygs djupgående och fart i en farled kan utföras med geodata från SGU.

Kommer vi under bron?

Trafikverkets data om broars höjd är viktig information för beslut om hur stora fartyg som kan framföras i en farled. Data om anslutningsväg/järnväg och eventuella planer på förändringar i det avseendet är en viktig faktor i farledens projektering.

Hur går strömmen?

I farledsprojekteringen läggs stor vikt vid väderförhållanden i området för att söka efter en så säker färdväg för fartygen som möjligt.

Var finns det grynnor?

I de första faserna i ett farledsprojekt används djupinformation för att se över djupförhållanden i de områden som kan utgöra den nya sträckningen för farleden. Nysjömätning sker som regel för att få ett så detaljerat underlag som möjligt för att bland annat kunna beräkna eventuella muddermassor som ska tas omhand.  När muddringsarbeten är utförda kontrolleras områdena på nytt för att försäkra att den uppgraderade farleden har det djup som eftersträvats.

Var ska pricken stå?

Farledsprojekten innebär även förändringar för hur sjösäkerhetsanordningar ska inrättas för att underlätta navigationen för sjöfarande. Uppgifter om farledens egenskaper samt befintliga sjösäkerhetsanordningar förvaltas i databas vilket underlättar informationsbehovet i olika delar av processen.

Hur färdas fartygen i området?

De flesta fartyg får färdas fritt i våra farvatten. Farledsprojekten ska leda till att sjövägar, i första hand för de största handelsfartygen, är kontrollerade med modern sjömätningsteknik etcetera. I detta ingår även att ta hänsyn till fartygstrafik i farledens närhet och fartyg som kommer att korsa farleden. Med hjälp av den identifieringsteknik (AIS = Automatiskt Indentifikationssystem) som finns ombord på (de flesta) fartygen och med ett insamlingssystem som Sjöfartsverket förvaltar kan sådan information inhämtas.

KONTAKTPERSON

Tage Edvardsson

Kontakta mig