bättre skördar

Bättre skördar med satelliternas hjälp

En vanlig syn när man passerar odlingsfält på landsbygden är att grödorna växer olika bra på olika delar av fälten. Det kan vara svårt att anpassa gödselgivan efter markens varierade beskaffenhet. För mycket gödning påverkar miljön negativt och för lite gödning ger sämre tillväxt. Det finns olika hjälpmedel som ger vägledning men som ofta kräver dyra investeringar. Ett bra alternativ är att dra nytta av satellitdata i webbtjänsten CropSAT.se. Tjänsten, som är gratis, vägleder lantbrukarna och hjälper dem se variationer i fältens biomassa. Därmed kan de anpassa gödsling och andra åtgärder efter behov. Webbplatsen har skapats med stöd från Stiftelsen Lantbruksforskning inom ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Hushållningssällskapet i Skaraborgs län, Greppa Näringen, Agroväst, Lantmännen samt DataVäxt.

Mindre påverkan på miljön och högre skördar

Det finns en vision för den svenska växtodlingen att den ska bli effektivare och ge högre skördar av jämnare kvalitet. Samtidigt ska förlusterna av växtnäring och användningen av växtskyddsmedel minska. Detta är en svår ekvation som kräver innovativa lösningar.

Med satellitbildernas hjälp kan nu lantbrukarna undersöka variationen i hur det växer på enskilda fält och jordbruksblock och med utgångspunkt från detta skapa kvävebehovskartor. Kartorna kan laddas ned och är anpassade för automatisk styrning av gödselspridning inom fälten för att få bästa tillväxt. Genom att anpassa gödselmängden efter faktiska förhållanden i fält kan det bli bättre kvalité på skörden och bättre lönsamhet för lantbruken. Dessutom blir påverkan på miljön mindre.

Geodata som används i exemplet:

Blockkartor som visar fältgränser.

Bakgrundskartor.

Satellitbilder med en rumslig upplösning på 22 meter i grönt,rött och infrarött. Satellitbildernas upplösning medför att metoden lämpar sig mindre bra för mycket små fält. Omräkning sker till ett vegetationsindex som visas i en kontinuerlig, relativ skala inom valt fält. Kvävebehovskartor skapas genom att användaren kan ange kvävegivan i fem olika vegetationsindexklasser. Kartfiler kan laddas ned och användas för att styra gödselspridaren. Nya bilder går potentiellt att få varannan dag under vårsäsongen vilket ökar chansen till att få molnfria bilder över hela det önskade området. Som komplement används även data från Landsat 8.